Hoppa till innehåll

Hälsokontroll för dig som tränar mycket

Tränar du hårt flera gånger i veckan är de mest relevanta blodproven ferritin och hemoglobin (järnstatus och syretransport), D-vitamin, TSH, blodstatus, kreatinin samt testosteron för män. Hård träning ökar järnförlusterna och belastar återhämtningen, och just järnbrist är den vanligaste mätbara orsaken till att formen står still trots ökad träningsmängd. Ta provet minst ett par dygn efter ett hårt pass, annars kan flera värden vara tillfälligt påverkade.

Järn är den vanligaste flaskhalsen

Uthållighetsidrottare förlorar mer järn än andra: genom svett, genom mikroskopiska blödningar i mag-tarmkanalen vid långa löppass och genom att röda blodkroppar bryts ned när foten slår i marken. Samtidigt ökar behovet, eftersom träningen driver på nybildningen av röda blodkroppar.

Resultatet blir att ferritin kan sjunka långt innan hemoglobinet gör det. Symtomen liknar överträning: tung kropp, sämre intervaller, längre återhämtning och högre puls på samma fart. Därför bör ferritin alltid ingå när en aktiv person kontrollerar sina värden – hemoglobin ensamt räcker inte.

Övriga markörer som är extra relevanta vid mycket träning

Utöver järn finns ett fåtal prover som ofta förklarar varför formen inte utvecklas som förväntat.

  • D-vitamin: låga nivåer under vinterhalvåret påverkar muskelfunktion och skaderisk.
  • TSH: en sköldkörtel som går på lågvarv ger trötthet och sämre återhämtning.
  • Kreatinin och eGFR: värdena tolkas annorlunda hos muskulösa personer, eftersom kreatinin kommer från muskelmassa.
  • Testosteron hos män: kan sjunka vid mycket hög träningsbelastning i kombination med lågt energiintag.
  • CRP: förhöjt värde kan tala för en pågående infektion – då bör hårda pass vänta.

Så påverkar träningen själva provsvaret

Ett hårt pass påverkar flera analyser i ett par dygn. Kreatinin och leverprovet ASAT stiger av muskelarbete, CRP kan vara lätt förhöjt och blodvolymen förändras tillfälligt av vätskeförluster, vilket kan få hemoglobin att se högre ut än det är.

För ett representativt svar: ta provet på morgonen efter minst två lugna dygn, drick vatten som vanligt och undvik att ta det direkt efter en tävling eller ett långpass. Följer du dina värden över tid är det viktigaste att provtagningen sker under samma förutsättningar varje gång.

Hur ofta bör en aktiv person testa sig?

Två gånger per år är rimligt för den som tränar strukturerat mot ett mål – gärna en gång inför uppbyggnadsperioden och en gång under den mest intensiva delen av säsongen. Har du haft järnbrist tidigare kan tätare kontroll av ferritin vara motiverad, och kompletterande behandling ska alltid följas upp med nytt prov.

Vanliga frågor

Vilka blodprov är viktigast om jag tränar mycket?
Ferritin och hemoglobin, D-vitamin, TSH, blodstatus och kreatinin. För män är även testosteron relevant vid hög belastning och lågt energiintag.
Kan träning påverka provsvaret?
Ja. Kreatinin, ASAT och CRP kan vara tillfälligt förhöjda i ett par dygn efter ett hårt pass. Ta provet efter minst två lugna dygn för ett representativt svar.
Varför är ferritin viktigare än hemoglobin för idrottare?
Ferritin visar järndepåerna och sjunker först. Hemoglobin faller senare, när bristen redan påverkat prestationen. Ferritin fångar därför problemet tidigare.
Mitt kreatinin är högt – är njurarna dåliga?
Inte nödvändigtvis. Kreatinin bildas från muskelmassa, så muskulösa och nyligen tränade personer kan ligga högre utan att njurfunktionen är nedsatt. Värdet bör tolkas tillsammans med eGFR och din kroppssammansättning.
Hur ofta bör jag ta ett blodprov som aktiv?
Två gånger per år vid strukturerad träning mot ett mål, och tätare om du tidigare haft järnbrist eller behandlas för den.
Behöver jag fasta inför provet?
Om paketet innehåller blodfetter eller fasteglukos ska du fasta. Järnstatus, D-vitamin och TSH kräver ingen fasta, men ta järntillskott först efter provtagningen.

Osäker på vilket test som passar dig? Gör testguiden – några frågor om ålder, kön och mål ger ett förslag med tre test.

Läs vidare

Senast uppdaterad: